Vad ska man säga!
Det här blev en väldigt lärorik resa för oss alla!
I måndags klockan 04.00 klev vi upp ur sängen, kastade på lite smink, drog på oss klänningarna, hoppade in i den kalla pickupen. Vi fick skjuts av mickis pappa till båten, fulla av lycka och det pirrade från topp till tå. Nu skulle vi åka på en 12 timmars kryssning till Åland och byta där och åka hem igen men det blev inte riktigt som vi tänkt oss...
Klockan halv 6 stog vi och väntade på att få kliva på silja line (båtlanda som vi kallade det)
Vi tog oss en macka och satt och snackade tills klockan slog 7 och det var dags att kliva på. vi strosa runt på båten, tog lite kort och letade efter tax freen. 07.10 la dem loss och båten började sagta röra på sig. efter någon timme så var solen uppe, stjärnorna försvann och himlen blev blå. vi satt på, längst bak på båten där vi fann en helikopterlandnings plan. där vi satt oss och drack champanj (härligt mickis att giraffmuggarna kom till användninghaha!)
Efter att sutit i de fina vädret och vi började bli lite rödrosiga om kinderna då det inte var så väldigt varmt ute så begav vi oss in i värmen och letade upp tax freen igen och äntligen hade den öppnat! (de värsta var väl att jag ALLTID ska ha med min rullväska haha!) Vi köpte lite gott i taxfreen, packade ner det i rullväskan och fortsatte strosa runt på båten.
Vi mötte mycket roliga människor, både konstiga och "normala". En sak har jag kommit fram till, det är att jag har emot Finskar lite mer än vad jag har emot svenskar då Finskar stirrar OTROLIGT mycket på andra människor!
Efter några timmars färd, med skratt, lite dricka, roliga människor och lite fotografering så var det dags att gå av vid Åland och säga adjö till våra nya vänner. MEN till våran fasa hittar vi inte utgången...! vi springer runt i den där J***LA båten som är så sjukt stor tills jag hittar receptinonen och frågar var man kommer av den här stora klumpen. Men jag får höra det värsta, höra det jag ABSOLUT inte ville höra! båten hade precis lämnat Åland och vi hade inte hunnit av båten i Åland där vi skulle byta till en annan båt för att komma hem!!
Med tunga ben, sänkt huvud och svarta ögon tog vi oss till hissen, åkte upp till 12 våningen där vi mötte människorna vi precis hade lämnat....! Vi satte oss ner och hade kommit fram till att vi kunde inte göra nått annat än att fortsätta våran resa till ÅBO! Efter några timmar med mycket panik, mycket spring fram och tillbaks men ändå skratt och socialt umgänge så anlände vi till Åbo. Vi klev av vid Åbo, går ner till biljett försäljaren för att försöka på nytt att komma hem.
En mycket trevlig man försöker hjälpa mig men vi kommer tillsammans fram till att jag inte har några pengar på kortet...!
Jag sjönk ner på golvet, kände mig tung, trött, förbannad och allmänt förvirrad över hela situationen...
Men under min dystra stund när jag kollade hur mycket min klocka var kom jag på en OTROLIGT viktig sak, mamma hade skickat ett sms där hon hade ett bokningsnummer till en resa hem!! HUR kunde jag glömma det. Jag tog tag i mickis arm och sprang bort till den trevliga mannen igen och skrek "jag har biljetter, jag har biljetter!" han skrattade åt mig och förstod hur lättad och glad jag var, och han var nog lika glad för min skull som jag var!
Jag fick biljetterna i handen, och jag kan lova att i min hand stannade dem under HELA resan!
Nu var vi påväg, vi hade lyckats, min älskade mamma hade räddat oss ur en situation som kunde blivit RIKTIGT jobbig!
Hade inte mamma köpt biljetterna hade vi inte fått åkt hem fick jag höra!
På nytt mötte vi lite trevliga personer på båten, vi gick och åt för att få lite i magen sedan traskade vi mot våra hytter där vi kröp ner i våra sängar, lättade över att vara påväg hem. Mickis började snabbt snarka när jag sa till henne att hon inte fick hålla på med sin telefon längre, att hon skulle sova istället. Jag försökte somna för jag kände att jag var riktigt slut men SJÄLVKLART gick det inte! oljudet av båten och nervositeten av att kanske missa att gå av igen gjorde mig för rädd för att våga somna. jag ville INTE tillbaks till Åbo igen!
klockan var 20.30 när vi började försöka sova och 06.00 skulle vi anlända i sthlm. Klockan tickade och tickade, 00.25 vaknade mickis till och vi satt ett tag på våra sängar och pratade om allt mellan himmel och jord, pratade iom hur TACKSAMMA vi var över att min mamma hjälp oss! 01.02 somnade mickis om och klockan fortsatte tickade men stog samtidigt stilla...
Tillslut slog min klocka 05.00 och mitt mobillarm började tjuta och jag stutsade ur sängen, tände lamporna och sa till mikaela att vakna! vi klädde på oss kläder (det gick inte så fort för mickis eftersom hon knappt hann vakna) och sedan lämnade vi våran hytt. När vi var påväg till hissarna kom vi fram till att min klockan stod på 05.04 medans mickis klocka stod på 04.06... Vems klocka gick rätt...!
Vi tog oss ner till receptionen där vi mötte en vakt och han tittade på oss, skrattade och sa "OJ va ni är tidigt uppe!"
Jag frågade vad klockan var och vi fick veta att det var mickis klocka som gick rätt, vi kunde sovit i en timme till!
Men men det fanns inget att göra åt saken så vi åkte upp till 12, gick ut på däck för att få lite frisk luft och vakna till, sedan gick vi in satte oss mot en vägg i en korridor och snackade medans klockan sagta tickade vidare...
04.45 kände vi att vi var riktigt hungriga... vi tog oss ner till restaurangerna och fick se att det öppnade om en kvart.
Sedan klockan 05.00 fick vi i oss en varsin macka och ett stort glas vatten. (jag tror jag och mickis var dem ända vakna på hela båten förutom vakten!) timmarna tickade på och efter ett tag krockade vi med några vi mötte i början på våran resa så en än gång fick vi lite sällskap den sista halvtimmen. Klockan 05.45 tog vi oss ner med hjälp av vårat sällskap att hitta till utgångarna där vi satt och väntade på att ÄNTLIGEN få återvända till Sverige och fastland!
Äntligen var vi framme! vi klev av, gick längs gången i den kalla, frostiga morgonen med dem små solstrålarna som började sippra fram mellan trädtopparna. Vi var i Sverige, vi var påväg hem och stod äntligen stadigt på fastland i SVERIGE!
Vi fick hjälp att hitta till tåget och tog oss till brottby. vi gick och la oss vaknade klockan 10.00, tog bilen till mcdonalds, köpte mat, åkte hem la oss i sängarna satte på en bra film och mös med "lite" fettrik mat!
Jag måste säga att vi hade SJUKT kul även ifall det blev som det blev!
Vad lärde vi oss: kolla utgångarna INNAN man börjar leta efter trevligt folk, håll er vid utgångarna och sätt larmet på RÄTT tid på mobilerna!
Tack för en VÄLDIGT minnesvärd resa!
P.S Tänker på mina västerås vänner som var med om en VÄLDIGT hemsk olycka, dem blev påkörda av en bil som kördes av en 16 årig pojke... Krya på er mina vänner! D.S
I måndags klockan 04.00 klev vi upp ur sängen, kastade på lite smink, drog på oss klänningarna, hoppade in i den kalla pickupen. Vi fick skjuts av mickis pappa till båten, fulla av lycka och det pirrade från topp till tå. Nu skulle vi åka på en 12 timmars kryssning till Åland och byta där och åka hem igen men det blev inte riktigt som vi tänkt oss...
Klockan halv 6 stog vi och väntade på att få kliva på silja line (båtlanda som vi kallade det)
Vi tog oss en macka och satt och snackade tills klockan slog 7 och det var dags att kliva på. vi strosa runt på båten, tog lite kort och letade efter tax freen. 07.10 la dem loss och båten började sagta röra på sig. efter någon timme så var solen uppe, stjärnorna försvann och himlen blev blå. vi satt på, längst bak på båten där vi fann en helikopterlandnings plan. där vi satt oss och drack champanj (härligt mickis att giraffmuggarna kom till användninghaha!)
Efter att sutit i de fina vädret och vi började bli lite rödrosiga om kinderna då det inte var så väldigt varmt ute så begav vi oss in i värmen och letade upp tax freen igen och äntligen hade den öppnat! (de värsta var väl att jag ALLTID ska ha med min rullväska haha!) Vi köpte lite gott i taxfreen, packade ner det i rullväskan och fortsatte strosa runt på båten.
Vi mötte mycket roliga människor, både konstiga och "normala". En sak har jag kommit fram till, det är att jag har emot Finskar lite mer än vad jag har emot svenskar då Finskar stirrar OTROLIGT mycket på andra människor!
Efter några timmars färd, med skratt, lite dricka, roliga människor och lite fotografering så var det dags att gå av vid Åland och säga adjö till våra nya vänner. MEN till våran fasa hittar vi inte utgången...! vi springer runt i den där J***LA båten som är så sjukt stor tills jag hittar receptinonen och frågar var man kommer av den här stora klumpen. Men jag får höra det värsta, höra det jag ABSOLUT inte ville höra! båten hade precis lämnat Åland och vi hade inte hunnit av båten i Åland där vi skulle byta till en annan båt för att komma hem!!
Med tunga ben, sänkt huvud och svarta ögon tog vi oss till hissen, åkte upp till 12 våningen där vi mötte människorna vi precis hade lämnat....! Vi satte oss ner och hade kommit fram till att vi kunde inte göra nått annat än att fortsätta våran resa till ÅBO! Efter några timmar med mycket panik, mycket spring fram och tillbaks men ändå skratt och socialt umgänge så anlände vi till Åbo. Vi klev av vid Åbo, går ner till biljett försäljaren för att försöka på nytt att komma hem.
En mycket trevlig man försöker hjälpa mig men vi kommer tillsammans fram till att jag inte har några pengar på kortet...!
Jag sjönk ner på golvet, kände mig tung, trött, förbannad och allmänt förvirrad över hela situationen...
Men under min dystra stund när jag kollade hur mycket min klocka var kom jag på en OTROLIGT viktig sak, mamma hade skickat ett sms där hon hade ett bokningsnummer till en resa hem!! HUR kunde jag glömma det. Jag tog tag i mickis arm och sprang bort till den trevliga mannen igen och skrek "jag har biljetter, jag har biljetter!" han skrattade åt mig och förstod hur lättad och glad jag var, och han var nog lika glad för min skull som jag var!
Jag fick biljetterna i handen, och jag kan lova att i min hand stannade dem under HELA resan!
Nu var vi påväg, vi hade lyckats, min älskade mamma hade räddat oss ur en situation som kunde blivit RIKTIGT jobbig!
Hade inte mamma köpt biljetterna hade vi inte fått åkt hem fick jag höra!
På nytt mötte vi lite trevliga personer på båten, vi gick och åt för att få lite i magen sedan traskade vi mot våra hytter där vi kröp ner i våra sängar, lättade över att vara påväg hem. Mickis började snabbt snarka när jag sa till henne att hon inte fick hålla på med sin telefon längre, att hon skulle sova istället. Jag försökte somna för jag kände att jag var riktigt slut men SJÄLVKLART gick det inte! oljudet av båten och nervositeten av att kanske missa att gå av igen gjorde mig för rädd för att våga somna. jag ville INTE tillbaks till Åbo igen!
klockan var 20.30 när vi började försöka sova och 06.00 skulle vi anlända i sthlm. Klockan tickade och tickade, 00.25 vaknade mickis till och vi satt ett tag på våra sängar och pratade om allt mellan himmel och jord, pratade iom hur TACKSAMMA vi var över att min mamma hjälp oss! 01.02 somnade mickis om och klockan fortsatte tickade men stog samtidigt stilla...
Tillslut slog min klocka 05.00 och mitt mobillarm började tjuta och jag stutsade ur sängen, tände lamporna och sa till mikaela att vakna! vi klädde på oss kläder (det gick inte så fort för mickis eftersom hon knappt hann vakna) och sedan lämnade vi våran hytt. När vi var påväg till hissarna kom vi fram till att min klockan stod på 05.04 medans mickis klocka stod på 04.06... Vems klocka gick rätt...!
Vi tog oss ner till receptionen där vi mötte en vakt och han tittade på oss, skrattade och sa "OJ va ni är tidigt uppe!"
Jag frågade vad klockan var och vi fick veta att det var mickis klocka som gick rätt, vi kunde sovit i en timme till!
Men men det fanns inget att göra åt saken så vi åkte upp till 12, gick ut på däck för att få lite frisk luft och vakna till, sedan gick vi in satte oss mot en vägg i en korridor och snackade medans klockan sagta tickade vidare...
04.45 kände vi att vi var riktigt hungriga... vi tog oss ner till restaurangerna och fick se att det öppnade om en kvart.
Sedan klockan 05.00 fick vi i oss en varsin macka och ett stort glas vatten. (jag tror jag och mickis var dem ända vakna på hela båten förutom vakten!) timmarna tickade på och efter ett tag krockade vi med några vi mötte i början på våran resa så en än gång fick vi lite sällskap den sista halvtimmen. Klockan 05.45 tog vi oss ner med hjälp av vårat sällskap att hitta till utgångarna där vi satt och väntade på att ÄNTLIGEN få återvända till Sverige och fastland!
Äntligen var vi framme! vi klev av, gick längs gången i den kalla, frostiga morgonen med dem små solstrålarna som började sippra fram mellan trädtopparna. Vi var i Sverige, vi var påväg hem och stod äntligen stadigt på fastland i SVERIGE!
Vi fick hjälp att hitta till tåget och tog oss till brottby. vi gick och la oss vaknade klockan 10.00, tog bilen till mcdonalds, köpte mat, åkte hem la oss i sängarna satte på en bra film och mös med "lite" fettrik mat!
Jag måste säga att vi hade SJUKT kul även ifall det blev som det blev!
Vad lärde vi oss: kolla utgångarna INNAN man börjar leta efter trevligt folk, håll er vid utgångarna och sätt larmet på RÄTT tid på mobilerna!
Tack för en VÄLDIGT minnesvärd resa!
P.S Tänker på mina västerås vänner som var med om en VÄLDIGT hemsk olycka, dem blev påkörda av en bil som kördes av en 16 årig pojke... Krya på er mina vänner! D.S
Kommentarer
Postat av: micchis
HAHAHAHAHhaH <33 å vad jag älskar dig
Postat av: Anonym
Älskar dig med^^ puss<3
Trackback
